Slutet av september.

Det har blivit så kallt. Helt förfärligt snabbt gick det. Höst, höst. Jag är inte redo för kylan ännu. Inte alls, kanske bara på någon centimeter av min hy, resten känns nåltäckt. Fast lite fint är det ju också. Löven börjar bli röda men solen skiner fortfarande emellan dem. Massor koppar med te och kaffe på olika cafér för att få lite värme. Blåbärsläppar och tjocka tröjor tillsammans med höga strumpor och halsdukar. Jag kommer nog bo i stickade tröjor i ett halvår nu, och även om klänningar är underbara gillar jag nog hans flannelskjortor mer.

Egentligen älskar jag hösten mest. Bland det bästa jag vet är när man skruvar på elementen för första gången efter sommaren och de börjar pysa när de fylls med varmvatten. Det är det som är så bra med hösten, tycker jag... Solen kanske inte värmer längre, men det finns andra sätt att värma sig.

Fast just nu fryser jag något fruktansvärt, så jag ska nog hälla upp en till kopp kaffe. Och ikväll ska jag äta massa enorma mängder iskall glass, i ett rum som luktar av alla tända stearinljus, med en av de finaste människorna, så tro inte i en enda sekund att jag klagar.