31.1.11

Peptalk, 101

Han: Det blir alltid bättre med tiden.


Jag: Nej, inte om man har cancer. 


Han: Jo.


Jag: Ljug inte.


Han: Okej, men det blir oftast bättre... och det är värre att ha diabetes.  



30.1.11

Where the fuck are you?!?!


Blir galen. Kan inte koncentrera mig. Galen. Galen. Galen. Och mina eksem kliar som tusan. 

25.1.11

Na na na na na na na naaaaaa!


Jag har en jättebra dag. Är glad. Tycker att rostat bröd är extra gott. Funderar på varför man inte alltid kan vara glad. Så himla onödigt att vara något annat, egentligen. Som man brukar säga: tänk på kyssar och pizza istället. Eller, det kanske man inte brukar säga. Men tänkvärt. Jag ska börja säga så. Från och med nu. Tänk på kyssar och pizza istället. Såklart. 

Da Da Da Da Da Da Da Da BATMAN! 

Och nu kanske ni tänker: det är ju "Na na na na na na BATMAN!", men då kan jag tala om för er att: nej, det är det inte. Inte enligt Wikipedia. 

23.1.11

Alla nyårslöften man inte kan hålla.


Hmm... jag vet inte. Vet ingenting längre. Eller igen. Tillbaka till att veta ingenting. 

17.1.11

Jag vet inte riktigt vad poängen med den här texten är, men det är så det är.


Så har jag lyckats igen. Min hals är som en hårboll. Men det blir väl så när man råkar somna med ett öppet fönster mitt i vintern. Lagom klantigt, med tanke på att jag öppnade för att jag INTE skulle somna. Vill inte sova. Drömmer bara massa konstiga saker som känns helt verkliga och blir väldigt förvirrad. Och mitt fönster är sådär übercoolt som producerar extra regnljud när isen smälter, så jag vaknar hela tiden och hinner drömma massamassa. Jag minns hela tankeprocesserna och känner smakerna och gaaah, drömmer bara saker jag helst aldrig någonsin vill ska hända. 



15.1.11

Vi tar ut det pundigaste i varandra och sjunker, sjunker. Snabbare än ankare.


Det är lördag. Redan lördag. Vet inte riktigt hur det hände faktiskt. Men vågar inte klaga, då kanske sommaren aldrig kommer. Lördag, lördag. Det känns som evigheter, samtidigt som det går otroligt snabbt. Jag vägrar att sjunka till botten, även om jag älskar det. 

13.1.11

(If you are what you eat then Voldemort is a unicorn.)

Helt otroligt dålig på att blogga just nu. Vet inte vad jag ska berätta. Livet liksom går. Får gå. Om 4 månader och 6 dagar är jag fri och har evigheten framför mig. Det här är bara lite tid emellan. Jag längtar mest tills man slipper ha tjocka strumpbyxor på sig. Förutom att jag börjat skolan igen, och börjar planera sommaren, med lite fina människor, har ungefär det här hänt sen sist: 


Det blir en så vacker röra. Livet. Av allt det hemska och allt det fantastiska. Geggamojs.

8.1.11

Never, never alone in the dark.


Som vanligt är jag besatt av hur lustigt livet är. För hur kan man inte tänka konstant på det när det håller på såhär..?! Jag tycker att ondska är så otroligt fascinerande. Intressantare än kärlek, om det är någon skillnad mellan dem. Kärlek är bara kärlek, visst är det fint och så, men ondskans utveckling är så mycket mer fascinerande än kärlekens. 

Jag brukar fundera på hur lång tid det kommer ta innan jag utvecklar en till personlighet. Sånt brukar jag tänka på. Inte för att det har något att göra med ondska egentligen, men psyket är det oändligt mörkt om man låter det bli det. Det känns nästan omöjligt att JAG inte skulle utveckla en till personlighet. Frågan är bara när. Frågan är alltid när. När? När? När? Jag gissar på någon gång inom den närmaste framtiden. Jag kommer antagligen utveckla en extra personlighet som liknar en femårings och en tredje som liknar ett monster som rage:ar hela tiden. Men det är ju sånt som märks med tiden. 

7.1.11

VT 2011


Så var lovet över. Typ. Nästan. Bara en vanlig helg kvar. Fast en ganska kick-ass sådan. Om man bortser från den extrema mängden uppsatser och böcker. Jag har inte bowlat på evigheter. Men jag kommer antagligen äga sönder (om inte i bowlinghallen så med Johnny på dansgolvet). Men sen börjar det igen. Inte för att det någonsin riktigt slutade, men sovmorgonen var ändå där. Fast lite skönt känns det. Låt bara tiden gå, gå gå. Snart är vi fria! Jag längtar till friheten så mycket att jag tror jag kommer bli galen snart. Fyra månader och 10 dagar. Låt bara tiden gå!

Mitt lov har gott otroligt snabbt, som det brukar göra. Lite Norge. Lite Sverige. Lite morfar. Lite världens finaste syskon och familj. Lite extra mysiga stunder med pappa. Lite fina julklappar. Lite massa matbebisar. Lite lite mycket alkohol. Lite finfinfinaste vännerna man kan tänka sig.

Nu ska jag hämta mer kaffe och fortsätta på mina uppsatser. Försöker att inte frysa ihjäl. När kommer våren tillbaka? Det känns som jag alltid glömmer och alltid frågar när snön börjar smälta. Kanske för att jag blir så lycklig av snödropparna att jag glömmer lägga märke till vilken månad det är... men det är långt kvar, eller hur? Jag drömmer om bara ben och uteserveringar. Imaginary unicorns are also unicorns!

3.1.11

Men den här dagen kändes ju så bra, innan...


Jag förstår inte varför människor insisterar på att göra lätta saker så jävla komplicerade. Blir så jävla trött på hela världen. Varför är det så svårt att förstå att det inte behöver vara så jävla svårt hela tiden?! Blääh! Nu ska jag dricka vin och babbla bort hela kvällen med Amelia. Skärp er, för fan! Pallar inte. 

2.1.11

Sista bilden jag har från 2010...


är på mig själv i ett mörkt rum. Värsta party! Mitt nyår blev inte riktigt som planerat, för att jag inte mådde tillräckligt bra för att släpa mig till festen som jag hade planerat att infinna mig på, men det blev ganska världens bästa ändå. Det enda problemet var väl att det är svårt att dansa med en champagneflaska i handen utan att dricka upp alla champagne... men det är ju bara nytt år en gång om året. Träffade otroligt mycket fint folk och fick en jäkligt fin kyss när klockan slog tolv. Nöjd som en flygande åsna!

2011 ska äga. Det har jag bestämt, så sätt på er hjälmen och gör er redo! Here we come!