Dove-love

Han: Jag saknar dig. 

Jag: Saknar dig också!

Han: Det finns så himla många människor i mitt liv just nu som är som sojamjölk...

Jag: Oj! Slickar du på dem? Sojamjölk är ju sjukt gott!

Han: ... eller något annat som man tar när man inte har mjölk. Du är mer som grädde.

Jag: Du är som sötad sojamjölk för mig! Typ det bästa som finns.

Tillsvidare.

Är hos mamma nu. Vet inte när jag kommer tillbaka. Vet ingeting egentligen. 

Förutom att det är bättre här. Kroppsvärme och kramterapi. 

Hoppas ni har det bra.

Så himla fint.

Vi blundar och håller tummarna för att det inte är försent.

Livsinsikten kom som en blixt idag. Ibland är andras råd bättre än mina egna tankar, så jag har bestämt mig att följa rådet som jag idiotförklarade för en månad sen. Fast jag idiotförklarade det av en anledning, så jag vet inte om det kommer funka, men det känns bra. Egentligen är det inte ens samma idé, det blir liksom baklänges nu, men jag tror faktiskt på detta! 

Jag kan i alla fall andas igen. 

Hade nästan glömt hur luft smakar. 

Allt.kaos. // Hela.tiden.

Allt eller inget. Jag har ingen självkontroll, så har det alltid varit. Och jag hatar allt nästan lika mycket som inget. Men vad är skillnaden på att älska och hata egentligen? Kärlek är motsatsen till likgiltighet. Hat är motsatsen till likgiltighet. Och enligt legenderna ska båda känslor kunna döda sina offer. Jag vet inte ens om det är skillnad. Jag älskar och hatar allt. Jag älskar och hatar alla. Och hoppas på att livet är roligare än döden. Och funderar på hur otroligt tröttsam döden i så fall måste vara ibland. Jag får inte riktigt grepp om verkligheten för mitt huvud snurrar så otroligt ofta och när jag tror att det har slutat börjar det igen.  Hela tiden. Hela tiden, usch, hatar det uttrycket. Men endel saker tror jag inte att man någonsin riktigt kan förstå sig på, som varför pappa inte bara kan stänga av T9 på sin mobil och skicka SMS som man i alla fall nästan kan förstå. Jag får liksom ingen ordning på det som är livet och funderar på om det skulle hjälpa om jag kunde läsa tankar. Egentligen tror jag inte det. Jag skulle nog bara bli mer stressad. Kanske lite mer isär sliten.  Istället äter jag morötter, för att det är så himla gott, och försöker läsa mina böcker och väntar på att det ska bli fredag.

just for a second or two...

Vodka is bad for your health.

Söndag igen. Igen. Har aldrig hatat en söndag såhär mycket tror jag. Men lördagen var fin. Fredagen var fin. Så var det. Nu är det inte så fint. Men det går också över. Bakisångest.
Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest. Bakisångest.

Man kanske får två riktigt fina dagar och sen en hemsk dag? Det kanske är cirkeln.

Att drunkna är inte så illa, om det får en att drömma och hoppas på att en seglande båt ska komma.

Håkan Hellström - Shelley

Jag borde byta lakan, för de luktar som innan jag åkte iväg.

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. 

Fan. Fan.Fan. Fan. Fan. Fan. Där var verkligheten igen. Jag orkar inte. Fan. 

Mest av allt känns det jobbigt för att allt är samma. Det som jag var trött på när jag reste iväg finns kvar här.  Mest känns det tungt för jag knappt kan andas in luften jag lever i. Mest saknar jag människor, mer än hotellfrukosten. För det mesta är allt bra tills jag är ensam. Mest lustigt känns det att pappa är hemma igen en liten stund, men jag ändå känner mig mer ensam nu än när lägenheten var tom. För det mesta var Moskva helt underbart och mest vill jag tillbaka dit redan. Men allra mest vill jag träffa de människor jag inte får träffa tillräckligt ofta.

"Don't bring too much valuable stuff... in Moscow you'll look poor anyway."

Jag vet aldrig vad jag ska ta med mig och glömmer alltid pyjamas och hårborste. GAAAH! Det finns inga ord som kan uttrycka hur mycket jag hatar att packa...

En torsdag som en söndag.

Sen blev det torsdag, och sen var torsdagen över. Har mest hängt med Johanna idag. Hittade tv-spelen och efter x antal koppar kaffe blev jag lagom skakig men vann ganska rejält ändå. Hon låg mest på marken medan jag spöade skiten ur henne, för att sammanfatta.

Min dag har i allmänhet varit väldigt mysig! Har även ätit supergod frukost och läste ett finfint mail, växlat pengar till Rysslandsresan, färgat håret (trotts 52 protester), pratat med några finisar och lagat obscena mängder wok. Det känns som söndag. Fast en såndär typiskt bra söndag, som inte händer så ofta. Nu ska jag fortsätta se på Death Proof.

Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag har letat efter TV-spelen hela veckan! Men det verkar som om pappa gömde dem innan han åkte till Afrika... eller egentligen tror jag verkligen inte att han gjorde det, men jag har inte spelat på över ett år och minns verkligen inte vart de är undanlagda. Så jag skickade ett desperat mail till honom i måndags, men han svara inte! Fan att han inte är i Kina eller nåt! Vart är de? Vart? Vart? VART?! Blir galen. Vad ska jag annars lägga all min värdefulla tid på? Gud. Jag blir galen... GALEN!  Jag som hade planerat att umgås med mina fina tv-spel ikväll!

Nu är det i alla fall onsdag (om någon skulle ha missat det...) och det innebär att jag är ledig i i tre dagar innan jag drar till Moskva (på söndag)! Frågan är hur jag ska spendera min tid nu när jag kan styra en tjej i löjligt tajt läderdräkt som hugger ner folk i mörka gränder...? Jaja, "livet" ska väl också levas (vad det nu innebär). Men det är ju faktiskt lill-lördag och jag är ledig imorgon, så jag ska springa över till en kompis och vara lite social med människor som inte har knivar i fodral på låren även om det hade varit ganska awesome... fast man ska inte blanda farliga föremål med alkohol, det är regel nummer ett. Men helt ärligt så hade jag nog hellre suttit bredvid en tjej i läder än en kille med en burk öl. Killarna är ju konstanta, egentligen, inte som om man missar något revolutionerande... Men ölen kan ju inte bara stå och ruttna i kylskåpet, tycker synd om den... och jag tycker faktiskt om människor. Egentligen. Ibland. Vid tillfälle.

(Det är ungefär för femton rader sen som alla har slutat lyssna, jag vet).

Pojken (fast han är ingen pojke längre, men det vill jag inte tänka på).

GAAAAAH! 7 (SJU!!!!) dagar tills ny musik börjar spelas på repeat i mina hörlurar och 37 dagar tills Jakob och jag står längst fram och hoppar och skriksjunger med precis lagom mycket öl i kroppen!!!

Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. Jag längtar. JAG LÄNGTAR IHJÄL MIG!!!!1!!!

When you're ready I am here to take you, every.time.

Love Lost - The Temper Trap

Och jag knarkar polkagrisar och kaffe för att bli av med illamåendet.

Gud. Det är måndag. Helgen får all min hatkärlek, precis som allt annat. Tiden går otroligt fort. Det är oktober. Om sex små dagar är jag i Moskva, men just nu är jag hemma, och det är också lite underbart faktiskt. Fast de har rivit buskarna utanför mitt fönster, så nu måste man verkligen komma ihåg persiennerna när man går runt naken... lagom roligt när jag stod i sängen och drog upp de på morgonen, för att finna en kille i en traktor PRECIS utanför mitt fönster... ja, det var den godmorgon-presenten.

Sju lektion kvar, och sen inga på elva finfina dagar, det borde man ju överleva. Men å andra sidan så är livet fullt av överraskningar.