Allt eller inget. Jag har ingen självkontroll, så har det alltid varit. Och jag hatar allt nästan lika mycket som inget. Men vad är skillnaden på att älska och hata egentligen? Kärlek är motsatsen till likgiltighet. Hat är motsatsen till likgiltighet. Och enligt legenderna ska båda känslor kunna döda sina offer. Jag vet inte ens om det är skillnad. Jag älskar och hatar allt. Jag älskar och hatar alla. Och hoppas på att livet är roligare än döden. Och funderar på hur otroligt tröttsam döden i så fall måste vara ibland. Jag får inte riktigt grepp om verkligheten för mitt huvud snurrar så otroligt ofta och när jag tror att det har slutat börjar det igen. Hela tiden. Hela tiden, usch, hatar det uttrycket. Men endel saker tror jag inte att man någonsin riktigt kan förstå sig på, som varför pappa inte bara kan stänga av T9 på sin mobil och skicka SMS som man i alla fall nästan kan förstå. Jag får liksom ingen ordning på det som är livet och funderar på om det skulle hjälpa om jag kunde läsa tankar. Egentligen tror jag inte det. Jag skulle nog bara bli mer stressad. Kanske lite mer isär sliten. Istället äter jag morötter, för att det är så himla gott, och försöker läsa mina böcker och väntar på att det ska bli fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar