We've been asked to pause for a reality check... but there has never been anything false about hope.

Will.i.am - Yes we can

I princip, hopp är att vara optimistisk. Hopp är tro. Hopp är känslan av att man kan få det man vill och att saker kommer gå bra. Att man tror att saker man gör kommer sluta på ett positivt sätt. Och för mig går detta med hopp väldigt mycket i vågor. Ibland är jag full av det, ibland har jag inget alls, men det är aldrig mitt emellan. Delvis på grund hur mycket hoppet besvaras i lyckade resultat, delvis på grund av endorfiner, delvis på fysisk och psykisk hälsa. Och när man faller ner i en period utan hopp så börjar en ond cirkel. Utan hopp så stupar den psykiska hälsan snabbare än man hinner dra täcket över huvudet och begrava sig i sin säng. Därför tycker jag att det är viktigt att vara hoppfull. Även när man inte har någon "anledning" till att vara det. För det gör allt så mycket lättare och bättre, och roligare. Och det är inte så svårt egentligen.

Om en person kan fylla ett helt land med hopp, hur svårt kan det då vara för en individ att finna det? En person kan göra enorm skillnad. Jag lovar att det finns där, på insidan, hos alla. Det finns överallt. Men man kan även se det som att om det är värt ett nobelpris kanske det är svårt... Men det är bara första centimeter som är svår, för när man väl ser en gnutta börjar man tillslut se det överallt. För det finns överallt. Vi behöver hopp för att överleva. Det är en levnadsinstinkt. Tror ni att neandertalarna hade överlevt om de hela tiden funderade på om det var värt att gå ut och jaga, för att de säkert ändå inte skulle fånga någon mammut?

Det jag försöker säga är att det är viktigt att inte ge upp. När du ger upp dör du. Och det finns massor människor som inte vill att du ska dö. Så dö inte, snälla? Det finns faktiskt alltid ljus i slutet på tunneln, även om den kan kännas jävligt lång. Blödande fötter läker i solskenet. Allt innehåller något vackert. ALLT. Tunneln är inte ens mörk, ni har bara börjat ta ljuset för givet. Ta inte saker för givet. För en dag försvinner de kanske, och då ångrar man att man inte tittade efter. Men sakna inte saker för länge, se på det som finns och le. Det kan känns hemsk lätt att leva i det förflutna, för då slipper man leva. Och leva kan vara jävligt svårt ibland, men om du aldrig lever kommer du alltid endast se tillbaka på det förflutna med ånger. Det blir faktiskt aldrig mer än vad det är nu. Vi kan faktiskt alla dö imorgon. Men oroa dig inte för döden. Det är faktiskt bättre att njut av livet. Och om ni inte ser det fina får ni försöka lite mer, för det (om något) är fantastiskt.