Sista natten på soffan är över och även om jag har fått tillbaka mitt rum känns det lite tommare än förut. Jag har haft en jättebra veckan, om man ser till helheten, och det har gått väldigt snabbt! Jag fattar inte att Mathilde redan har åkt hem. Det känns så konstigt att hon var här för några timmar sen... och nu kommer jag antagligen inte träffa henne igen. Någonsin. Jag är glad att hon blev en liten del av mitt liv en liten stund. Jag är ledsen över att den delen är över. Men glad att den fanns där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar