Så har klockan blivit fem och jag är inte alls trött längre. Jag får flash-backs från högstadiet och befinner mig någonstans mellan frustration och befrielse... jag kommer inte kunna sova något i natt. Och samtidigt som det retar mig känns det lite underbart. Det var såhär jag spenderade mitt sommarlov när jag var 15 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar