Det bästa med barnfilmer är att de är gjorda för alla. Gammelmorfar måste ju också orka att se.

Det har blivit ganska många barnfilmer för min del under lovet.

Alice i underlandet (i 3D WOOT WOOT! glasögonen är ju grymt heta)

Where the Wild Things are ♥

The Imaginarium of Doctor Parnassus

Och som alltid måste jag säga att barnfilmer är bättre, i princip. De har någonting extra. Något underbart. Som gör en lycklig. Budskapen är oftast uppenbarare, men också mycket viktigare att minnas. Det är så lätt att komma in i filmerna och identifiera sig med någon av karaktärerna och jag älskar det.

Svårt att säga vilken som var bäst. Alla var helt underbara på olika sätt. Alla handlar om att hitta sin egen väg, men det beskrivs på så olika sätt. Where the Wild Things are var helt klart hemskast och sorgligast. Och jag älskar sånt. Men, som sagt, alla var helt underbara!

Se dem. Köp dem. Se dem igen! Jag vet att jag kommer göra det, i alla fall. Men missa inte fjärde delen av Millennium på SVT ikväll. Klockan nio.

bild (citat från Where the Wild Things are)