11.4.10

Ångest/lycka/ångest/lycka/ångest/lycka ZACH.zach.zach.ZACH.zach.zach.ZACH.The.real.people.


Jag trodde verkligen att jag skulle dö. Skolan börjar imorgon. Jag tror inte det kan bli mer oparty. Just när jag satt här och funderade på om jag skulle hoppa i ån eller inte sker det mest underbara som kunde ske (nästan, i alla fall). Jag har hittat Zach Condons album från 2001 "The Joys of Losing Weight". Albumet som spelades in när Zach var 15 år gammal. Albumet som inte har blivit släppt. Albumet som bara vissa av hans närmaste vänner fick kopior på. Albumet innan ukulelen och folk-insperationen kom in i bilden (inte för att jag inte älskar ukulelen. Tro mig, jag ÄLSKAR ukulelen). Och albumet är, självklart, helt underbart. Det är dock väldigt annorlunda om man jämför med vad han gör för musik idag (electro-beats med, men i milda varianter, istället för blåsinstrumenten).

Det gör inte lika ont att jag inte kommer få gift mig med honom längre. Fast det gör fortfarande SÅ ont. Huvudet gör inte lika ont längre. Inget gör lika ont längre. För det går inte att ha ont och lyssna på sån här musik samtidigt. Det här albumet kommer alltid, för mig, var albumet som räddade mitt liv.

2 kommentarer:

  1. Han ser ju ut som ett barn! Värsta lik rutskjortan på den bilden... Men pojk-söt, absolut! :)

    SvaraRadera
  2. Jag vet. Bilden var mest för att symbolisera den söta 15-åringen som sjunger på albumet. Han är hetare än så. Lovar.

    SvaraRadera