10.11.10

I always think to myself: I wonder if anybody ever thinks about me.


Igår var helvetet. Pappa var tvungen att mata mig med yoghurt för att jag inte kunde röra på en enda kroppsdel. Feberyran. Gud. Men sen hände någonting och idag är jag helt otroligt mycket bättre! Nästan ingen feber alls! Yeehääj! Tur jag har som har en så tålmodig far när jag är som en liten nyfödd baby.

Och det har tydligen börjat snöa medan jag befunnit mig i koma?!  
Vinter? Är det redan vinter? Det var ju sommar alldeles nyss! 
Gud vad tiden bara försvinner ifrån mig. Idag var det en månad sen jag åkte till Moskva! EN MÅNAD!!! 31 dagar! Tiden bara går och jag hinner inte andas eller reagera. Jag får panik. SNÖ SNÖ SNÖ! BLOMMOR! SOLSKEN! RÖDA LÖV! SNÖ SNÖ! BLOMMOR! SOLSKEN! RÖDA LÖV! SNÖGUBBAR!

Hoppas, hoppas att jag lyckas ta mig utanför dörren imorgon! Måste, måste. 

1 kommentar:

  1. Du är stark Essa, därför du blir frisk så snart :D JAAA, du måste ju göra snögubbar med mig!!!

    SvaraRadera