27.4.11

Fast SMSen hjälper. Och kramar... motverkar sömnlösheten.




Jag hostar för mycket för att somna. Jag sover för lite för att bli frisk. Och pappa steker pannkakor till lunch för det är det jag vill ha. Tiden bara går, går, går. Ett dygn och jag fyller år. Sex dagar och mina exams börjar. Tiden bara går och locken jag har för öronen försvinner inte. Det är värst att inte kunna somna när man är sjuk, jag känner mig alltid så liten då. Lite och obetydlig. I mörkret. Så tiden får gärna bara gå. Gå så det här är över. Stora mörka ringar mitt i ansiktet. Sov gott. 

1 kommentar: