Det är sommar och vi ligger på gräset i backen. Du och jag. Du och jag mot världen. Jag tänder en cigarett och börjar prata om dumma saker som hänt de senaste nätterna, och du ler. Lyssnar och ler, för det är alltid det du gör när jag kommer in i saker för snabbt och du inte riktigt förstår. Så jag andas i röken och börjar om från början. Du säger att det inte är så farligt och jämför det med saker du gjort. Och med andra saker jag har gjort innan. Lättar min ångest lite. Jag tänder en cigg åt dig och skrattar lite när du börjar hosta. Och vi ligger där i gräset i solen och dricker cider och pratar om pojkar och vad du ska göra nu när du är klar med skolan. Och där stannar vi. Tills solen går ner och vi måste gå hem för att hämta jackor. "En liten, liten stund till bara" säger vi, fast det har blivit kallt, för det är sommar och det är du och jag och gräset är väldigt mjukt.
Och snart är det sommar igen. Om en månad är skolan slut för mig också. Snart är det sommar och du är inte här. Jag älskar sånna ögonblick. Våra ögonblick. Men du är så långt bort. Långt, långt bort och jag lovade att inte sluta sakna dig, minns du det? Du bad mig lova och jag saknar dig fortfarande. Så du måste komma hem snart, för jag minns inte hur ditt schampo luktar längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar