Jag väntar bara på att någon ska diagnoserna mig med koncentrationsvårigheter. Det kommer hända snart.

Den här bilden sammanfattar ganska bra vad jag har gjort sen mamma skjutsade hem mig. Inte mycket med andra ord. Traskar runt i tights och morfars gamla flannelskjorta, dricker kopp efter kopp med kaffe, sätter på ännu en kanna, och äter nötter, kollar på när pappa läser och hur solljuset kommer och går i takt med molnen. Och har sammanlagt skrivit sju ord i ett anteckningsblock. Ändå har jag massor att göra. Men min nacke gör så extremt ont, att jag inte kan koncentrera mig.