Jag älskar fransyskorna. Inte för att de är underbara (fast de är det) utan för vad de tillför till mitt liv. Jag träffade några av de underbaraste människorna i Frankrike förra året och jag är så tacksam för det. För stunderna.
Te med Anna, Mathilde och Lola för mig tillbaka i tiden, och även fast det bara var 130 dagar sen känns det som
minnena är äldre än de från sommaren. Det känns lite som om jag har hittat min gamla teddybjörn igen. Jag älskar det.
bild från Oktober 09
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar